måndag, juni 16

Ska man våga sig på ett besök?

Går alltid till frisören med en skräckblandad förtjusning. Man är så leds över sitt hår att man bara vill dö men samtidigt är man rädd över att gå därifrån med ett ännu större missnöje än vad man hade innan. Är inte många gånger jag blivit helnöjd efter ett frisörbesök. Antingen är det för kort, för ljust, för mörkt eller bara helt galet fel. Att sätta sig där i stolen kräver mod. Just nu känner jag faktiskt att jag har det modet, eller så är jag kanske bara naiv och tror att jag ska bli jättenöjd denna gång. Hoppet är ju som bekant det sista som lämnar människan och någon gång borde det ju bli bra helt enkelt. Eller?

I varje fall så vill jag denna gången att håret ska få en rejäl uppfräschning i form av både klippning och färgning. Utväxten är inte trevlig att se och topparna är ganska risiga men det får bara kapas en halv centimeter, ska ha riktigt långt hår. Det har växt ganska mycket under senaste tiden och det gillas starkt. Kanske att jag tom vågar mig på en bred snedlugg? Känner mig modigare än självaste Superman just nu. Kanske att man ska ringa och boka tid nu på en gång innan man hinner banga ur? Det som dock alltid tar emot är priset. Är ju inte direkt billigt. Men men. Inget i livet kommer ju gratis och att bara vakna upp en morgon med nyfärgat hår och nyklippta toppar känns inte heller så troligt.

Nu - Kanske man ska trycka i sig en banan under rasten?

Inga kommentarer: